Nä, OK. Kanske inga fyllon men ett gäng festprissar. Inga problem som så, låt folk ha roligt anser jag - men inte på andras bekostnad.

En i festgänget, som bestod av 6 herrar till stor del i min ålder, var dyngrak redan utanför tåget och prydde perrongen med en så kallad uppkastning. De fick ombord honom, dumpade honom på tre säten där han somnade och de andra turades sedan att ta mobilfoton på honom som de sände iväg. Höhöhöhöhö.

En annan av herrarna hade inte löst biljett själv, det hade en annan i gänget gjort. En barnbiljett. Höhöhöhöhö. Så kom kontrollanten och diskussion uppstod. Och ett sabla liv.

Det hela gick ut på att han behövde betala ytterligare 50 kr, vilket han inte hade och han skällde upprört, försökte driva med kontrollanten och dra hem billiga poänger medan "vännerna" flinade. Till sist tiggde han vännerna om pengar. Öh? Inget hände.

Slutligen tog jag upp plånboken och erbjöd mig lösa ut honom i ett lagom ironiskt och nedlåtande tonfall (jag har lite talang för det). Då fick två av hans "vänner" upp plånboken och betalade.

Äntligen lugn och ro, om man bortsåg från tjafset om elak tågpersonal (som bara sköter sitt jobb), elaka skattemyndigheter (som bara sköter sitt jobb), elaka P-vakter (gissa vad jag tänker nu) samt sura människor i största allmänhet som ville ägna hela sitt liv åt att göra livet surt för just dem.

In your dreams, boys.

Passerar Köpingebro, där en av Sveriges sista sockerbruk nu monterats ned, inklusive kalkugn med hög skorsten som sågs vida omkring. Det har gått bra för de som arbetade där, de fick nya jobb. Men byns sötebrödsdagar är nog ändå över...

Sitter på Pågatåget hem, väninnan körde mig till Gärsnäs. Gärsnäs är perrongen efter ändhållplatsen Simrishamn. Efter Gärsnäs passeras Smedstorp och Lunnarp. I Lunnarp görs ProViva, bara så ni vet.

Österlen är om möjligt ännu grönare och skönare. Vattenglittrigt.

Väninnans man är äggproducent och växtodlare. Nu är det slutregnat för denna gången, säger han. Så här långt har han rätt, efter Lunnarp når vi Tomelilla och folk vill knappt gå ombord. Man stannar alltid en smula längre i Tomelilla, tåget vänder här. Passagerare och personal går av och soldyrkar en stund.

Dörrarna stängs. Hejdå, Tomelilla! *vinkar lite extra*

Det är gammal tradition att servera stekt ungråka på Hammenhögs Gästgivaregård under försommaren. Förr var ungråkan ett värdefullt proteintillskott. Numera är råkan fridlyst men Länsstyrelsen har skyddsjakt under våren, de blir annars alldeles för många. Och gästis får sina råkor, inget förfares.

Har själv inte provat denna delikatess men fick en rapport från en bekant som nyligen var där. Råka är en smula trådigt, påminner om oxkött med viltsmak.

Förrätt: Österlensparris med tillbehör.

Varmrätt: Lår och bröst av stekt ungråka på bädd av rotfrukter, brynt potatis och gräddsås.

Efterrätt: rabarberpaj.

Man får nog prova det någon gång. :-)

Nu blir det pyttipanna med hemmalagda ägg. Av hönor, då. Riktiga hönor, alltså.

Tvååringen älskar pyttipanna. Hon hojtar "PANNA" och smäller handflatan i sin panna. Sin riktiga panna, alltså.

All svart text på väninnans datorskärm blev... grön.

"Jag tyckte nog att din blogg såg lite underlig ut," säger hon.

Underlig, var det ja. På fristående skärmar finns kul knappar som hjälper användare att kalibrera färgerna. Använd dem! De flesta använder svart text, tack och lov. Är den grön så behöver ni hjälp, konstaterar väninnan. Så sant som det är sagt.

Det behöver inte bero på ålder, blindhet eller galenskap.

Det är lätt att gapskratta här. :-D

...tycker min väninna. Hennes tvååring sitter bredvid och hojtar "KINA DATA, KINA DATA!!!" i mitt öra.

Kom till Österlen, för farao. Bara kom.

Drick allri vann när ni är här.

Det är det som är så svårt med mig, säger väninnan. Man ser en kvinna men vill så gärna ha något annat.

Så är det är att vara vän med mig. Nu sitter 10-åringen här. "Har du egen data!?" (Jag har alltså min bärbara med mig.)

Jag försöker förklara att ordet viril kommer av latinets "vir" som betyder man. Just det, säger väninnan.

Ändå har jag blommiga kläder och kjol. Men hon menar väl.