Läste hos Catten att hon läst om flera som bedömer bloggare som olyckliga.

Just nu hinner inte jag blogga så mycket, och det gör MIG olycklig! Jobbet kommer i vägen, kan inte vara sunt. ;-)

Om bloggare är olyckliga, då vill jag inte vara lycklig. *obstinat*

Det är en underbar dag och snart bär det av till jobbet. Det blir sena kvällar flera dagar i veckan nu.

Köpte en bok igår som jag redan läst ut det mesta av. Skulle vilja blogga av mig om det... Det kommer!!!

Men nu skall jag lägga tid på bloggrunda hos bloggvännerna, för det hann jag inte igår. Mitt bloggliv är viktigt, så det så!  

Så, nu är JAG lyckligare. ;-)

I lördags var min arbetsplats i tidningen. Ett jättebra reportage! :-)

http://www.ystadsallehanda.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20090523/FAMILJEN/55855123/1736/&nocache=1

Det handlar om kiropraktisk behandling för barn. Jag läser, myser och påminns om varför det ger så mycket att arbeta med människor.

Detta med kiropraktik för barn är fortfarande kontroversiellt i många läger men sanktionerat av alla instanser efter beslut även i Sverige. I flera länder hör detta till vardagen.

Vore det mina barn skulle jag inte tveka en sekund, har sett mycket fantastiskt under mina sju år inom detta.

Vill förtydliga att att jag inte ägnar mig åt behandling, jag är Ulla-Bella på kliniken.
:-)

Är inte med på bild heller.

...är det idag. Befinner mig idag i utkanten av en av dessa naturens under: Söderåsens nationalpark. Kopparhatten, Skäralid, Odensjön... Magiska platser!

Se fler fantastiska bilder HÄR!

Odensjön

Det är tre kor och fyra kalvar i hagen. Synd att inte kameran är med, men jag valde att ha en syrénkvist med mig istället. En kalv lyckades bit-klia sig själv i svansen, ett riktig akrobatnummer.

När jag gick vägen tillbaka förbi dem, stod de och väntade på mig. Dumma är de minsann inte, men väldigt nyfikna. Jag pratade lite med dem och de glodde så rart.

De såg förväntansfulla ut, så jag provade att sjunga "Oooonly mmmuuuuu" för dem, men då backade de. Konstigt, det fungerade ju så bra i barndomens favoritsaga Ur en kos dagbok av Beppe Wolgers.

Längre bort finns ett kalhygge. Det är inget att vara ledsen över, nästa år kommer det att krylla av ännu fler liljekonvaljer här!

Det regnar lila från syrénhäcken. Det stora gamla äppelträdet har redan regnat färdigt. Hagtornen har börjat blomma, den har en tung, skum doft som lockar tusentals flygfän. Visste man inte bättre, skulle man kunna tro att hagtorn låter som en flugsvärm.

Igår kväll gjordes det lite kroppsarbete, då lastade vi upp fyrkantsbalar med hö på loftet. Svettigt, nysigt *aatjoo* och givande. Gräset växer bra, för bra. Det är för starkt och kraftigt för hästarna just nu.

Efter fyra och en halv dags ledighet känns det faktiskt som om kropp och själ har hunnit ikapp med varandra. Det var på tiden.

...slåss om ljudutrymmet ute i nattmörkret. Just nu leder ugglan.

Huuuu! Hu-h-h-h-huu-h-h-h!

:-)

Kan vara lite blött sedan nattens regn.

Glo på allt som växer.

Glo på en katt.

Glo på en till.

Bli beglodd tillbaka.

Eller bli beglodd av en häst.

Det räcker långt en lördag som denna.

Har hamnat i lite Peter Gabriel-revival sedan jag hörde att han skall få Polarpriset. I mitten och mot slutet av 80-talet lyssnade jag mycket på honom och på Kate Bush.

1987 gjorde de en fantastisk duett ihop! Den handlade om en arbetslös man och det stöd han får från sin kvinna; en oerhört enkel, vacker och innerlig video där Gabriel och Bush står och håller om varandra hela tiden med en tilltagande och avtagande solförmörkelse bakom sig.

Storbritannien var vid denna tid redan inne i en begynnade kris, flertalet stålverk, kolgruvor och andra större industier i norra England hade lagt ner. Senare, i början av 90-talet, drabbades resten av världen av en stor ekonomisk depression. Som nu.

Ge inte upp.

Folkpartiet säger i sitt Valmanifest-intro att de inte skickar gnällspikar till EU men skall röra om i grytan. Marit Paulsen är dragplåstret, en tråkig tant som inte ger sig. Så står det.

Jag blir så trött. Jag orkar inte ens BÖRJA fundera närmare på hur knasigt det hela är. Hör de verkligen inte själva hur ihåligt det låter??

Min släkt var liberaler av den gamla sorten. Jag fostrades in i en Folkpartistisk anda. Det var det givna partiet för mig som ung. Det gick över.

Synd, de hade kunnat bättre. Men de vill inte ens. Hoppas de hamnar under 4-procentspärren SNART!

*ArgaKatarina*