En kort vecka igen! Man lyckas ju aldrig skaka av sig den där känslan av att känna sig arbetsskygg. Och när man jobbar är det så mycket att ta itu med. Vad vill alla människor? ;-)

Den ene behandlaren är borta, den andre jobbar måndag, tisdag och onsdag. Lugnare, med andra ord, bortsett från att man måste göra många människor besvikna. Inga tider, ordinarie behandlaren borta... Man kan inte ordna allt. Inte klona folk, inte trolla med knäna hur mycket som helst.

Men solen skiner igen! Blåsten har lugnat ner sig betydligt. Potatisgratängen var god. Telefonrushen har lagt sig. Kaffet blev gott. Folk är trevliga. Nu kan Richard Armitage får knalla in på sina långa ben precis när som helst... *Gladan drömmer*