Jag tycker att denna ligger väldigt bra till. :-) Någon som har ett annat förslag? Något i Gamla Sta'n eller i Visby, kanske? Har blivit Gotland x 2 redan på min blogg idag, så why not? Fast jag röstar för Ystad... ;-)

Slet åt mig en pocket av Anna Jansson som var tillgänglig: Inte ens det förflutna. Gotska Sandön, sjukskrivna kvinnor på överlevnadskurs i tveksam organisation sponsrad av Försäkringskassan - det lät riktigt intressant att placera en deckare i den miljön.

Det var det inte. Kunde faktiskt inte bli mer fel. Har läst en annan Anna Jansson om hennes poliskvinna Maria Wern, den var både bra och habilt skriven.

Denna var usel. Så usel att jag efter halva boken slängde den ifrån mig. Då har det fortfarande inte hänt mycket av intresse. Det som förmodas vara intressant är bara taffligt. Jansson verkar rent ut sagt tycka illa om de personer hon beskriver. På så sätt blir det lite intressant, för det kryper verkligen i skinnet.

Det kunde varit tragiskt i Norénproportioner, för precis alla mår bottendåligt. Svenskt medelålders elände i pyramidabel storlek! Men istället sitter man och skruvar på sig. Och varför dör ingen?? Eller jo: en har dött. Men var det mord? Men när kvinnorna väl är på ön och är enormt jobbiga, då vill man ta ihjäl hela bunten. Maria Wern också.

När jag kastade boken ifrån mig, hade fortfarande ingen dött. Jag hade dock mina aningar om vad som skulle hända, så jag kollade i slutet av boken. Jodå, mycket riktigt. I stort sett som jag trodde. Hur illa är inte det?

Men jag hävdar fortfarande att upplägget var intressant, eller kunde varit det. Och nu är det förbrukat för ett bra tag framöver. Attans också. ;-)

Kände ett behov av att dela med mig av två fönster i Visby domkyrka, jag var där 2007. Ett brinnande Visby och ett medeltida Visby sett från havet. Kontemplativ skönhet...

Träffade en mamma med en sexårig dotter och en fyraårig son. Dottern var "duktig flicka" och hjälpte lillebror ta av sig sandalerna. Mamma tittade på sin duktiga hjälpreda och sin ordknappe son.

Och min inre feminist gick igång. Jag har en mycket bra bok som heter Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra, skriven av Liza Marklund och Lotta Flygare. En av de studier som tas upp i den är varför pojkar i förskolan har betydligt sämre språk- och färdighetsutveckling än vad flickor i samma ålder har. En filmkamera i kapprummet gav personalen på ett dagis som undersöktes en hel del tankeställare.

Pojkarna grymtade fram vad de ville ha, och både personal och småflickor var "snälla och hjälpte de stackars pojkarna". De behövde inte ens säga vad det handlade om, flickorna var så förstående. Om flickorna bad om hjälp, sade personalen åt dem att "de var stora nog att kunna själva".

Pojkarna fick alltså inte tillfälle att utveckla språk och färdigheter inom påklädning. De behövde inte.

Fatta vilken otjänst mot både pojkar och flickor! Pojkarna var precis lika duktiga och kapabla! Bara lata - som vi alla är, om vi får chansen. Varken lathet, språkutveckling, förmågan att klä på sig etc har mycket med kön att göra. Förvisso har könen vissa skillnader, men inget som ger underlag för så stora skillnader som uppmättes.

Dessutom är många barn naturligt gränsöverskridande - det är samhällets dumheter som sätter normer för "typiskt manligt/kvinnligt". Det är uppmuntrande att se hur många yngre människor struntar i detta. Samma gäller barn, bara de får chansen.

Tillbaka till den ömma modern med dotter och son. Och min glappande käft som gick igång när jag tittade på pojken och sade:

"Oj! Nämen - kan du inte ta av skorna själv??"

Jodå, det kunde han. Och flickan sprang och lekte istället. Mamman blev generad och jag skämdes först. Men det FINNS säkert ett särskilt ställe i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. ;-) Och dit vill inte jag.

När de skulle gå, gnällde lillebror om hjälp med skorna, och storasyster sprang fram. Men mamma sade:

"Nej, du kan själv."

Och det kunde han. Lite valhänt, han hade inte gjort det på ett tag. Synd om honom, ju. ;-) Övning ger färdighet. Hjälp till självhjälp är bästa hjälpen.

Filmen som skulle haft premiär i november i fjol har äntligen Sverigepremiär på onsdag: Harry Potter och halvblodsprinsen. Warner Brothers' sköt fram premiären, det var för mycket andra filmer som konkurrerade i vintras. De sade att det inte var därför, men alla vet att Warner Brothers' ljuger. Warner Brothers' är dumma. Och temat på varenda Potter-film är mörkare än mörk.

HALLÅ!!! Det är barn det handlar om! Barn som har kul på världens bästa skola! Lyft fram det också, inte bara all mörk *angst*! *gruff gruff ilsken*

Så jag har inte riktigt glatt mig åt denna premiär, så som jag gjorde för ett år sedan. Men Kvasthilda börjar så smått få in mig på rätt spår. Både hon och jag läser om boken nu. Mugglarnas premiärminister har precis fått besök av Magiministern. Saker och ting ser inte bra ut, men Rowling lyckas som vanligt lätta upp stämningen med sin humor.

Jaja, jag skall säkert lyckas dra mig iväg till bion, jag också. Ser hellre på annonser för den filmen än de där hemska planscherna för Brüno-filmen som är i varenda busskur i Malmö. Den får mig att vilja sticka ut mina brüna ügon.

Det blev inte mycket alls. Enligt SMHI kan det bli några droppar ikväll, annars mest molnigt. Perfekt utflyktsväder, om man är ledig.

Läser i bloggarna och ser på nätet att det är ganska regnigt och mindre varmt i vårt långa land. Önskar vi kunde byta lite med varandra. ;-)

Det är väl nu södra Skåne kommer till sin rätt; varmt och soligt. Riktigt turistland. Härligt för lediga, mindre härligt för de som sitter inne.

Så jag skall väl inte klaga, trots att jag måste sitta inne, utan se till att njuta av dagens relativa svalka. Hux flux kommer egnet och stannar kanske i veckor, som en annan snyltgäst. ;-)

Det regnar i Malmö!!! Yesss!! Håll på hela natten, på oss bara! *funderar på att dansa naken i regnet med besinnar mig*

Gudsonen A, 4½ år, har ett fotoalbum med sina närmaste. Där skall också vara en bild på hans gudmor - jag - som hans Bildsköna, ömma moder skall ta vid lämpligt tillfälle.

Gudsonen A tyckte att det dröjde för länge, så han ritade av mig! :-D

Hans mamma undrade om jag hade blivit skrämd, eftersom håret stod rakt upp. Jag förklarade att det givetvis var min lugg i motvind.

Tre par armar, jepp. Mycket att kramas med! Nästan som en bläckfisk, som kan göra ALLT samtidigt!

Och nästan alltid klädd i jeanskjol, helt riktigt. Han har fångat mig på pricken! :-D

*lycklig gudmor*