Sagor för barn över 18 år är skriven av Tage Danielsson. Otroligt rolig! Den mest kända sagan är givetvis Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton.

Den mannen dog alldeles för tidigt! Att läsa och se Tage Danielsson är ett måste för alla! Lär gärna hela Tage Danielssons Paket! Där finns alla hans böcker samlade. Jag fick den i julklapp 1988, för 20 år sedan! :-)

Hittade ett längre parti ur min favoritsaga: Sagan om busschauffören som tänkte att va fan.

Håll tillgodo och se till att läsa resten också! :-)

***

Tage Danielsson - Sagan om busschauffören som tänkte att va fan

Nu ska ni höra en saga som handlar om bussförare Hugo Berglund.

När sagan börjar har han just tagit emot avgiften av den sista påstigande passageraren vid Skanstull, och nu startar han buss numro 144 på sin elfte resa för dagen via Gullmarsplan ut på Huddingevägen mot Örby och Älvsjö till Herrängen och Fruängen.

Klockan är halv tolv på dagen, Hugo Berglund är 47 år, månaden är juni och vädret är strålande vackert.

Hugo Berglund verkar inte glad. I 23 år har han farit en liten bit ut från Stockholm och in igen, som en jojo, och med tiden har hans ansikte skakat ner mot hakan så han ser riktigt ordentligt lessen ut.

Vet ni vad Hugo Berglund tänker när han far ut på Huddingevägen? Jo, förbannade Huddingevägen tänker han. Det är helt enkelt så att Hugo Berglund är lite trött på Huddingevägen.

Utan glädje beger han sig ut till Fruängen, upp i de nyaste kvarteren, Toscagatan fram, in på Mazarinvägen och sen via Rulltårtegatan till hållplatsen vid Tusenbladstorget, och slutligen Finska pinnens väg fram till ändhållplatsen vid Mandelkroksvängen.

Jävla gräddbageri, tänker Hugo Berglund. Dessa gator och torg står honom upp i halsen, ser ni, och han mår inte bra.

De sista passagerarna stiger av på den s.k florsockerrefugen vid Mandelkroksvängen.

Det är nu som bussförare Hugo Berglund tänker att va fan.

Han startar resolut bussen före reglementsenlig tid, far utan hänsyn till hållplatser direkt tillbaka ut mot Huddingevägen, vinkar med en viss tillfredsställelse åt de ivrigt viftande figurerna vid hållplatsen där och svänger ut på Huddingevägen i riktning mot Södertälje.

Han öppnar sidofönstret och låter den friska försommarluften spola in över hans nersuttna ansikte. Han är ute på landet nu, fåglarna kvittrar, vägen har en gul rand i mitten och Hugo Berglunds livsandar börjar vakna ur sin 23-åriga dvala.

Nu passerar han Södertälje och fortsätter riksettan ner mot Nyköping.

Nu ler han lite.

Nu passerar han Nyköping.

Nu trallar han en trall som han gör själv medan han trallar.

Det är nu som ett ansikte dyker upp bakom ett ryggstöd borta i bussen. En dam som heter fröken Lisa Bodén, 43 år, frånskild, vinglar yrvaket fram mot förarsätet.

"Jag ska stiga av vid Tusenbladstorget", säger Lisa Bodén.

"Vad i helvete", svarar då Hugo Berglund. "Är det käringar kvar i kartongen?"

"Ursäkta mej", säger Lisa Bodén, "jag slumrade visst till ett tag. Jag arbetar sent på nätterna se, jag är servitris på Hamburger Börs. Och nu har jag varit inne på förmiddan och handlat mat, och nu vill jag gå av vid usenbladstorget."

"Vi är i Kolmården vi", svarar då Hugo Berglund.

Nu sätter sig Lisa Bodén.
Hon sitter tyst en lång stund och stirrar på de förbiilande skogarna.

"Så vackert det är här", säger hon sen.

"Javars, inte så pjåkigt", svarar Hugo Berglund slängigt, som om han ägde Kolmården.

*slut på textavsnitt*

Man känner igen sig, inte minst så här års! Nu draaaar jag, tänker man! Förbannade Pågatågen! ;-)

 

Skogshuldran Titti

20 november 2008 20:47

Har inte tittat in på hela veckan och nu hade jag lite att läsa ikapp. Tack för intressant läsning!
Vår Tage - favorit är Karl Bertil Jonssons jul. När Huldrans barn kommenterar i bloggen svarar jag med Din Ömma Moder, som blivit ett internt familjeuttryck under årens lopp.

http://skogshuldran.bloggagratis.se

 

Kastrullis

21 november 2008 10:28

Jag älskade och älskar Tage. Jag kommer ihåg när han dog, även om man inte var så gammal då. Det var sorg i hela hjärtat. TAge var och är fortfarande viktig. Jag tror att världen skulle vara en bra mycket bättre plats om fler var som Tage och om fler läste och lyssnade på Tages kloka ord.....

http://Kastrullapan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har gjort nya inlägg på min reseblogg, fyra inlägg från London! Ett besök i the Temple Church, en båttur på Themsen, en lång rundvandring med fokus på Trafalgar Square och en utflykt till Camden Town med ännu en lång promenad längs Regent's Canal...

Från och med den 1 december kommer jag inte längre att vara skriven i mitt älskade Malmö. Som tur är flyttar jag inte längre än till grannkommunen Svedala - orten som finns på riktigt, ja! Eftersom jag pendlar från Limhamn via Centralen och ända fram...

Hejsan sötnosar!   Jag har saknat er med! Gör det fortfarande! Det händer lite på resebloggen just nu, hälsa på så blir jag ännu gladare!    Jag har bloggeri och sociala medier som en del av mitt jobb nu, men allt hinns inte med.    Annar...

Det är nästan ett år sedan och midsommarbilderna fungerar ju fortfarande - vilken tur!    Glad skulle bloggen vara, det har varit lite si och så med det. Ibland är det bättre att vara... en smula ilsken, då händer det saker.    Denna sommar, ...

  Mamma Elsa skulle fyllt 85 år idag, det är drygt 21 år sedan hon dog. Varje jämna år skulle mina föräldrar fyllt jämnt, det skilde 15 år mellan dem. (Se tidigare inlägg i juni om min pappas 100-årsdag.)   Jag skulle skrivit om henne, men h...