Fästing! På min mage. Jodå. Pytteliten, men jag fick bort den. Rodnad. Gillar det inte! Får hålla koll på rodnaden. Det är mitt livs andra fästing, och den förra satt också på magen. De gillar inte smaken av mig, men är de riktigt desperata tycks de kunna stå ut med mina frodiga Rubensformer.

Hittade lite info om enzymet Diaminoxidas. Har man brist på det, får kroppen svårt att bryta ned histamin i mat. Man får alltså knepiga, fusk-allergiska reaktioner på mat som tomat, ost, rödvin, salami etc. Det finns en hälsokosttablett som heter Camucin, den hjälper tydligen och även läkare rekommenderar den.

Min fot sköter sig inte. Så fort jag går en sträcka får jag otroligt ont. Smärtan lägger sig tack vare antiinflammatoriskt preparat, jag använder helst torkat nyponskal men fick ta till storsläggan med hjälp av Ibumetin igår kväll.

Det är fotvalvet som är nersjunket och ärligt talat är det helt och hållet mitt eget fel. Dumma mig! För platta sommarskor, för mycket asfalt, för mycket sittande arbete i sommar, för lite naturlig motion. Tack och lov har vi kontakt med en fantastisk ortopedtekniker med eget företag via kliniken, jag skall be honom titta på det och förmodligen behöver jag inlägg.

Har jag otur är det Mortons Syndrom. Även det går att bota. Meeen det tar tid! Och jag kommer inte att kunna promenera på ett bra tag! Gaaaah! Som om jag inte hade frodiga Rubensformer så det räcker!

Så är det på semestern, krämpa efter krämpa gör entré. ;-/