...skynda er å släcka!" Dags igen, fyra anlagda bränder i Ystad på morgonkröken. :-(

Jag hade med foton som Storasystern och jag tittade på igår.

Vi hade inte samma pappa och hon kände bara min pappa ytterst lite - lång historia. Fick alltså tillfälle att tala om bland annat honom ganska ingående. Det var trevligt! Det är drygt 21 år sedan han dog.

Glad fars dag, käre gamle dragspelsfar!

...när man glor för mycket på YouTube. *ASGARV*

Storasystern och jag åkte ut på ny upptäcktsfärd i omgivningarna idag.

Vädret var oerhört gynnsamt mot oss, slösande varm sol som fick höstens färger att glöda något alldeles extra. Knappast en gnutta vind, närmare 14 grader varmt! Öppen jacka, ingen halsduk och vantar... :-)

Vi drog norrut, ut från stadens bilträngsel och mot lantluften. Vi funderade vagt på Lomma, Staffanstorp... Någonstans. Jag såg plötsligt skylten -> Burlövs by!

Har velat åka dit länge; gammal fin kyrkby med fin kyrka och kulturminnesbevarad prästgård som skulle ha en sällsynt vacker och imponerande kastanj mitt i trädgården. Storasyster svängde beredvilligt, hon älskar gamla miljöer i småbyar lika mycket som jag!

Vi blev inte besvikna. Vilken by! Vilken miljö! Kyrkan - underbar. Prästgården - en sådan PÄRLA! :-D Kastanjen, nu avlövad, var knotigt ståtlig i sin 154-årigt imponerande prakt. Ett sådant vackert träd! Man känner sig liten och är lycklig för det.

Prästgårdslängan var en levande varelse (jodå!) som talade sitt tysta, eviga språk i form av levande material: vasstak med mossa, lerklinad korsvirke som var kalkade, gamla vågiga fönster, sneda vinklar...

Prästgården är från 1773 med trädgård i samma stil: Öppna gräsmattor med spännande buskage, trädgårdsgångar kantade med buxbom eller lavendel. Gamla rosor som fortfarande blommar i det milda höstvädret. Terrassträdgård som leder ner till en lite halvvild äng - allt enligt engelska park-formatet som slog igenom på den tiden. Jag älskar det! Det väcker upp Jane Austen-fanatikern i mig...

Hit skall vi åká igen! Vi körde vidare och hittade söta, fina små byar som vi knappt visste fanns, trots att vi bott så länge i och runt Malmö: Gördslöv (fin utsikt och allé upp), Tottarp, Nordanå, Särslöv. Nya flotta villor trängs med gamla roliga halvförfallna hus med skrotbilar och stora hästgårdar. Har aldrig sett så många hästgårdar och gamla Amazoner på en och samma dag! Levande miljöer. :-)

Sex laxar i en laxask? Den är för amatörer! ;-) Testa denna:

Först på svenska:

Tre häxor tittar på tre Swatch-klockor. Vilken häxa tittar på vilken Swatch-klocka?

Nu på engelska:

Three witches watch three Swatch watches. Which witch watch which Swatch watch?

Överkursen på svenska:

Tre könsopererade häxor tittar på tre Swatch-klockknappar. Vilken könsopererad häxa tittar på vilken Swatch-klockknapp?

Och överkursen på engelska:

Three switched witches watch three Swatch watch switches. Which switched witch watch which Swatch watch switch?

Skåne idag. Ungefär som att bo i ett glas mjölk. Den skånska vintern har börjat...

Ja, jag ger mig inte. Detta stinker och det gör mig topp tunnor rasande. Vet allt för väl hur det går till i den staden; har bott där som student och arbetat inom Lunds kommun. Jag kanske bränner mina skepp för evigt med Lunds kommun. Må så vara! Skärp er!

Lunds kommun har ett ansvar, annars kan de lika gärna lägga ner universitetet eller flytta det till Eslöv. Utbildning skall vara för ALLA som har förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, oavsett bakgrund. Tak över huvudet är alltid nummer 1!! Skall man tacka nej till en utbildning för ett sådant skäl?

Senaste nytt är att vänsterstudenter visar stöd och uppmanar till debatt på bredare front. Var är de andra partierna? VA!?

City.se, gratistidningen, har följt detta noga från början och har en rad artiklar i ämnet.

Sydsvenskan tillhandahåller även de en samlad översikt över sina artiklar i ämnet.

Hörde häromdagen att jag blivit ett mildare irritationsmoment hos bekantas bekanta. Det är inte första gången. Jag kan till och med förstå att de är upprörda. Tar inte ens illa upp.

Bloggen är underbar, här luftar jag mina åsikter. Jag håller ibland inne med dem bland allmänheten; inte för att jag inte står för dem, utan av artighet. Men ibland säger man ett och annat, det måste man. Och det blir givetvis en viss kontrast.

Denna gången gällde det homosexualitet. Det är mycket på tapeten nu. Jag känner homosexuella. Jag är troende. Skulle jag ogilla homosexuella? Det skulle vara som att ogilla något annat som finns och existerar på vår värld som tillför något gott.

De monoteistiska religionerna (Judendom, Kristendom, Islam) har alltid varit så olyckligt insnöade på betydelsen av att sätta barn till världen, trots att de menar att det är en god sak att ta hand om föräldralösa, vilket många homosexuella vill.

Kristendomens fördömande av homosexualitet bottnar dels i detta, dels att de såg som ett hot mot äktenskapet och dess reproduktion och dels i hur romarna utnyttjade sina pojkslavar sexuellt. Fördomen om den homosexuelle pedofilen härstammar mycket från detta. Men romarna hade en HELT annan moral än vi har. Den kristna moralen, som vi trots allt grundar vår nuvarande moral på, var något alldeles nytt på den tiden.

Och allting förändras, även om människan utvecklingsmässigt är likadan som hon var på äldre stenåldern.

Vad det gäller könsneutrala äktenskap ser jag det närmast som en formalitet: vad väntar vi på? Som jag skrev i ett annat inlägg: denna sten är sedan länge i rullning. Kan här tillägga att denna sten rullar ner för en mycket brant bergsvägg. :-)

Reta sig på dem? Varför i allsin da'r då? Vad det gäller behovet att synas utåt, som på till exempel Pridefestivaler: utan en så utåtriktad riksbög som Jonas Gardell hade vi fortfarande varit långt efter i Sverige vad det gäller hbt-frågor. Tack vare honom och flera andra homosexuella som vågat visa vad de står för, ligger Sverige i täten. Hjulet måste kanske inte hela tiden nyuppfinnas, men det måste påminna om sin exsistens. Mycket som vi tar för givet, demokrati till exempel, går människor fortfarande i döden för.

Att stå vem man är och förblir alltid viktigt.

Vad är kärlek? Kan vi välja vem vi blir kära i? NEJ. Hade det bara varit så enkelt... Man vet av erfarenhet. Att känna kärlek till motsatt eller samma kön har lika stor betydelse, lika stort värde. Den homosexuella relationen är lika mycket värd som den heterosexuella relationen.

Skulle någon komma på idén att säga att en ros är mer värd än en annan? Vi kan alla ha olika favoriter, men en ros är och förblir en ros.