Jag skrev nyligen om Stieg Larsson (läs här) och länkade till en intressant artikel till Svenska Dagbladet.

Nu har hittat ett testamente. Från 1977. Läs mer om det i Metro. Där finns flera länkar till andra artiklar i samma ämne.

Till min förvåning länkande SVD tillbaka till min blogg, vilket gav en hel del oväntade besökare hit! (Tack för erfarenheten, den kommer väl till pass när jag ska hålla bloggkurs!)

De länkade även till andra blogginlägg. I ett inlägg ondgjorde sig en person väl häftigt över Larssons sambo sedan trettio år, Eva Gabrielsson.

Har du läst om Larssons död vet du varför de inte var gifta och vad detta fick för konsekvenser.

Bloggaren ifråga ansåg att Gabrielsson inte hade rätt till ett öre och att detta var vad Larsson ville. Miljonerna gick istället till fadern och brodern, som Larsson knappt haft kontakt med och knappt ens växt upp med.

Vidare ansåg bloggaren att Larssons böcker var överskattade. Vilket slöseri med bloggutrymme! Jag är väl inte bättre som skriver ner min reaktion på detta, men hur som helst:

Trettio år med samma partner. Inget bröllop för hennes säkerhet. En efterlämnad kvinna som slåss som en lejoninna för att eftervärlden skulle veta sanningen om hennes hastigt avlidne partner. Är inte det kärlek?

Överskattade böcker eller inte: Larsson ville uppenbarligen något med sina böcker. Budskapet var knappast att hans sambo sedan trettio år inte betydde något för honom - tvärtom!

Själv har jag skrivit och bevittnat mitt testamente. Jag går inte och väntar på döden, men jag är realist.

I dagens Sydsvenska fanns svaret. Kenneth Branagh finns i korsningen Missunnavägen/Astrid Lindgrens Gata. I Ystad, alltså. :-)

Länk till artikel fanns ej. :-(