Är hos systern och vi sjönk ner i TV-soffan. En av de danska kanalerna visade Sömnlös i Seattle (Sleepless in Seattle). Älskar den filmen. Ingen överraskning där, kanske. :-)

Jag är inne i en rejält romantisk fas. Sommarsol, semester, singel sedan ett tag. Kanske inte så konstigt. ;-)

Var dock tämligen bränd och avtrubbad för allt sådant efter senaste knäcken, vilket inte är ett dugg likt mig. Ville inte se något som var romantiskt, kärleksfullt, sexigt. Blä. Jag gick någon annanstans. Har alltid annars älskat filmer med humor, romantik, relationer - typiska tjejfilmer! Synd bara att film är film.

Det är som Meg Ryan's väninna säger i filmen: "You want to be in love in a movie!"

Men det är inte så. Man vill ju ha en fungerande verklighet med någon trevlig mansperson. Synd att det inte är fullt så enkelt. Fast kan en film man gillar lyfta en och få en att hoppas lite igen, är det inte helt tokigt.

Framför allt är det trevligt att kunna känna igen; den där välbekanta känslan av fjärilar som trivs med att fladdra runt i ens mage. Förväntan, förhoppning, bildlig förförelse. ;-) Sömnlös i Seattle är bra där.

Kommer att tänka på den andra filmen Meg Ryan och Tom Hanks gjorde ihop: You've got mail. Den baseras löst på Little shop around the corner samt desto mer på Stolthet och Fördom.

Stolthet och Fördom (Pride and Prejudice) är ännu bättre som lyckohöjare! Folk som snöat in på den säger att boken piggar upp när man har lågt immunförsvar. Känner igen det! Jag upplevde det vinter 1995/96, när jag var i en ordentlig svacka.

I dagsläget får såväl bok som filmatiseringar av Stolthet och Fördom mig att så smått hoppas: kan två så pass knepiga personer som Lizzy och Darcy hitta någon som passar dem och dessutom reda ut missförstånden på vägen, så lyckas kanske även jag så småningom...?

Fast så kommer jag ihåg att Jane Austen dog ogift vid 41 års ålder.

Fast jag är ju inte 41 ännu på några år. Alltid något. ;-)

Fast mest känner jag kanske trots allt för att vara romantisk och låta det stanna vid det. Vi trivs bra på tu man hand, månen och jag.

Jajamänsan - även en glad glada kan blogga om mode. ;-)

Stor fest imorgon, men danseskorna håller inte måttet! Rea, lönedag, kvinna med svart bälte i shopping - kan bara leda till skoinköp!

Hittade dessa i en affär som med känt manér erbjuder fotbeklädnader i possesivt pronomen. Pumps är dessutom hett nu! Dessa har ett silkeblankt tygöverdrag. Vackra!

REA GALORE - dessa var prissänkta från 299 kr till 149 kr! Ett annat par jag köpte var prissänkt från 180 kr till 49 kr!! :-D Det är lagom. ;-)

Jag funderar på vad dessa skor kostade i inköp för affären. Vinsten vid rea blir givetvis liten. Men där är en vinst, var så säker!

Nu kan man argumentera: tänk på de anställda! Ja, just det. Har själv tillhört Handelsanställdas Förbund! Tänk gärna på dem! Mer vinst till de anställda! >;-) Det räcker till alla, de stackarna som limmat ihop plasten i Asien är redan betalda det lilla de får - mer vinst till DEM hade varit bättre! Nu är det ägarna som får mindre i plånböckerna. Svid, plånbok, sviiiid!

Handla mer på rea, eller ännu hellre second hand! :-)

Obamas tal i Berlin ger mig ståpäls. Murarna mellan raserna måste rivas! Det finns hopp!

http://my.barackobama.com/page/content/berlinvideo/

Jag är på Österlen och njuter hos goda vänner. Grillning, poolbad, öppet landskap, glada barn, varm sol - allt man kan önska sig!

Ystads Allehanda skriver om stadens stora svaghet för nostalgi. Ja, verkligen! Trevligt och pittoreskt så man ömsom njuter, ömsom storknar.

Samtidigt utmärker sig byns handbollsspelande söner på ett sätt som får staden att skämmas! Även spelarna skäms nu! Så dags!! Vad var så svårt att förstå innan det skedde? Hör droger och sport ihop? Vad är det för spritromantik som råder? Det är inte första incidenten! *arg*

På det rara kaféet Bäckahästen, där arrendatorn förbinder sig att driva kafé med tonvikt på skånska/svenska traditioner, skojade sagda arrendator till det genom att hänga upp en flagga med Benito Mussolinis bild och en flagga som hyllade Lega Nord. Charmigt? Roligt? Knappast.

Idyll? Hm. >:-( Idyll byggs inte på nostalgi, gamla byggnader och klätterrosor.

Nu lämnar jag snart Paradiset. :-( Men nya, trevliga stunder väntar på Österlen! :-) Det blir buss, buss, tåg, tåg och sedan buss igen. Tre timmars resa. ;-) God bok medföljer.

Vädret är mulet men finare väder är att vänta - som igår! Baddräkten är packad. :-)

Idag var det för vackert för att sitta inne och blogga, så jag deltog i ett brödbak, en taklagning och åkte sedan och badade istället. Se, den efterlängtade sommarsolen är HÄR! :-D

Imorgon blir det tre timmars resa till Österlen och säkert mera bad! I helgen väntar tidernas KALAS!!! *putsar upp dansskorna*

En av liljorna. Jag vet inte namnen på dessa skönheter, men det blir mer bilder och namn när jag vet. :-)

Tillägg 23.27: Denna lilja heter Mona-Lisa.

Jag tog den långa vändan mot ödegården till fots idag. Mot slutet är grässträngen på vägen nästan lika bred som hela vägen! Men där händer saker på ödegården mellan varven, ägaren har anlagt en våtmark som lockar änder, rådjur och även några vildsvin. Vattenhål på savannen vid skogens rand.

Vägen dit går igenom ett litet stuteri. Gråvita New Foresthästar med svarta manar betar där. Två unghingstar gör upp om rangordningen. Ståtligt men oroväckande. Gladorna blir störda och far omkring med gälla visslingar och tjut.

Glador! En-två-tre -- fem stycken glider omkring ovanför skogen, hagarna och mitt huvud! En är rakt över mig, tar den sikte på mig? Blir inte orolig men mycket upplivad. Får man flyga med?

Glada heter kite på engelska, uttalas [kait]. Kite är även ordet för sådan drake som man flyger med. "Come up and be a kaaaaiiit!" sjöng Kate Bush i början på 80-talet. Kate uttalats [keit]. Kate the Kite. ;-) Hon var min favoritsångerska en gång i tiden. Hon är fortfarande bra, men man hör inte så mycket nytt ifrån henne numera.

Det är skönt med semester. Man hinner fundera på sådant och njuta av naturen. De ringde från jobbet, men det var egentligen inget jobbrelaterat. Men genast! kastades man tillbaka till "verkligheten" som egentligen inte borde vara verkligheten. Bara en del av ens liv, inte hela ens liv. Inte viktigare än gladorna i skyn. Inte oviktigare heller, bara inte så oerhört dominerande.

Fotvandring får dock ner mig på jorden igen. Gladorna kan flyga däruppe, jag har det lika bra här på den gamla vägen till ödegården.