...i Ystad! :-/ Då är det alltså vinter i hela landet nu. I mitten av oktober. Jaha.

Igår satt jag utanför Lisas Skafferi och åt kalops. De har bord och bänkar i söderläge med utsikt över hamnen, det var lä för den kalla nordanvinden. Men nordanvind är nordanvind. Förr eller senare har nordanvinden snö med sig. I år blev det förr.

Inte snöar det så att snön lägger sig. DET lär dröja! Om inte annat för att vi har så väldigt lite nederbörd. Men vi får väl se... *gör mental påminnelse om att det är dags att plocka fram vintermössan*

Stickgatan i Ystad är en av gatorna mellan stationen och gågatan. I vilken stad som helst hade en sådan gata gjort stadskontoret och turisbyrån lyckliga - i Ystad finns de överallt. Men visst är det en fin och sevärd gata med många, vackra hus i glada färger! :-)

Cyklar denna väg flera gånger i veckan.

Söder, gatans början. La Paloma, min cykel, får vara med. Missa inte gatlyktan.

Stickgatan från norr.

Den klätterrosen har någon enstaka ros fortfarande, trots frosten. Kanske fastfrusna?

Pastellernas paradis

S:t Nikolai, Ystads katolska kyrka, huserar i ett gammalt stall.

Det gula huset är Bed & Breakfast. Det finns flera turistboenden i kvarteret.

Visst piggar det upp med färg! :-)

javisst oj det ringer ja vad vill du nej på engelska do does ing-form är pågående is was proverb retell kaffe hej hå tåg spår ur hej ja nej okej nej mat jo lunch oj sol jaha ja oj 15 sms oj 4 mejl och det ringer oj folk överallt oj det ringer det ringer det ringer det ringer det ringer det ringer det ringer det ringer det ringer kom imorgon åk till akuten prata med Apoteket spänn inte axlarna skriv på blanketten sitt ner betala där andra hållet hissen är långsam ja har jag sagt nej har jag sagt kopp kaffe in med adminstrationen allt blev fel gör det igen oj då och hej gumman nej gumman jag vännen du är ett solsken nejdå ingen fara jadå jättebra

vänta nu lite var det tisdag det eller var det hela mitt liv som svischade förbi

Det flaggas ingen Dannebrogen! Jag tog dansken i hampan och pekade på flaggstången - NÅ!! Han hade inte hunnit på morgonen... Flaggan ligger på vinden!

Det kan ju bara betyda en sak: matchen är ogiltig! Allt får göras om! Ut på planen igen, gubbar! Lagerbäck, kom tillbaka, allt är förlåtet! ;-)

Ni vet hur det är att vara förkyld och bara vilja sova. Men så vaknar man i ottan av att kroppen vill hostahostahostahosta... GAAAAAH!! Man masar sig upp och några timmar där på morgonkulan är man lika eländig som när en man är förkyld. ;-) Det är inte vackert, den saken är klar.

Sedan, efter 2-3 varma drycker och lite mat, eventuellt en painkiller, börjar man åter känna sig hyfsat normal! Inte helt, för huvudet är fortfarande som tuggummi. Men bättre. En sådan oerhörd lättnad... Det blir ju bra igen, så småningom. :-)

Lite skamlös reklam:

Kolla in Kattas burmakattungar! Sådana små "gulleråttor"! Och de växer upp till att bli riktigt vackra och ståtliga katter! :-)

Gabbi är ny här på bloggplatsen, men inte i bloggvärlden. Hon är minsann min "Internet-dotter" - man skulle kunna säga att hon och jag har delad vårdnad om Richard Armitage. ;-) (Eller är det han som har vårdnad om oss? *skojar*)

Skeppet Helene är en segelskuta från Ystad som ligger mig varmt om hjärtat! Nu har hon en ny förening, Helenes Vänner! Det är bra! Musik på denna sida, bara så ni är beredda. Är alltid lite tveksam till det... Var hur som helst på föreningen i torsdags och åt ärtsoppa, säsongsstart för det. Alltid jättemysigt!

Apropå skamlös reklam - börjar det inte "smygas in" lite mer och mer av den varan här på bloggplatsen, hm? Håll er på mattan!!!

Den danska flaggan vajar imorgon vid infarten till Ystads gamla regementsområde. Kan ni gissa varför? Jo, kliniken har två danskar och hela veckan har det skojbråkats om hur det skulle gå med matchen mellan Sverige-Danmark som spelades igår. Vi vet nog alla vid detta laget hur det gick. Må bästa lag vinna. Högmod går före fall. Och så vidare...

Det kommer inte bli något ändlöst spekulerande i Sveriges chanser i VM framöver. Inget navelskåderi över olika svenska spelares dagsform. Inte mycket socialt umgänge runt TV:n som visar en fotbollsmatch.

Det kommer bara att pratas om VM-lag som uppenbarligen är kompetenta nog att vara med i VM och som har ett fungerande landslag. Där ser man!

Här sitter man och lider av sin förkylning. Huvudet är sprängfärdigt och halsen är som snadpapper. Halva natten gick åt att hosta. Vintern är på väg. Det kunde varit roligare.

Då, när allt är som mörkast, påminns jag om att det snart är dags för en ny säsong av Spooks/MI5 på BBC1. Den fiffiga Gladan tänker se denna säsong i realtid. Anledningen stavas Lucas North som spelas av älsklingarnas älskling; Richard Armitage.

Ja, skratta åt mig om ni vill. Det är helt OK. :-D Jag är allt annat än ensam om min passion, vi är faktiskt en hel armé. Jodå, så är det! *nöjd* En armé som gör den dyrkansvärde inte så lite generad... Men han gillar oss. Han sänder små vänliga och skämtsamma meddelanden till den största webbsidan som är gjord för honom. Och han har ingen aning om vad han skall ta sig till med fans som skickar bilder på sig själv i bikini med påskrivet telefonnumer. (Det var INTE jag!!!)

Han är en blyg och ödmjuk man med politiska och andliga intressen. En man med gammaldags värderingar men med progressiva, medmänskliga åsikter. Ett musikaliskt barn som spelade cello och dansade sig till en roll i Cats - trots att han var för lång. Sedermera studerade han teater och slog igenom när han var 34 år, en fullvuxen man som säger sig vara brådmogen i tanken men 10 år efter i sin personliga utveckling.

Och privat. Oerhört privat. Trots att hans bästa dans är argentinsk tango (oh, ljuva sinnesbild!), så kommer han aldrig att ställa upp i Strictly Come Dancing, Storbritanniens (betydligt mer proffsiga) variant på Let's Dance. Varför? Richard Armitage kommer aldrig att ställa upp i TV som Richard Armitage, säger han. Inga sång- och danstramsigheter, inga löjliga tävlingsprogram, inga "vända-ut-och-in-på-kändisar"-tarvligheter. Hellre då ett anonymt liv. INTEGRITET! (Och ett otroligt bra sätt att hålla spänningen vid liv!)

Men... Han jobbar för mycket. Så mycket att flickvännen flyttat ut. Åååh, stackars honom. Stackars, stackars. :-( Faktiskt! Ärligt! Helt ärligt...

WEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE!!!!!

*packar och drar till London*

Källa: "Me, a sex god?" Spooks star Richard Armitage on his army of female fans (Daily Mail Online)

Mer Armitage-inlägg i min blogg.

Halsen känns så där härligt nyklöst om den bara kan göra under en nyutbruten fredagsmysförkylning. ;-/ Å andra sidan säger medierna idag att höstens förkylningsutbrott lagt band på spridningen av baconfrossan (=schweinflu).

Idag var vi tre på kliniken, alla faktiskt ganska krassliga... Inte så bra! Å andra (eller tredje) sidan gör vi kanske besökare en tjänst genom att vara lite snuviga, om vi på så vis hejdar baconfrossan?

Under hela veckan har en pigg gammal dam ringt och bokat tid. Problemet är bara att trots hennes piggelinitet är hon allt annat än odement, stackars henne. Hon bokade och kontrollringde om tiden 3 gånger. Dagen efter bokade hon av, för att sedan ringa och boka tiden igen. Och igen. Utsatt tid på onsdag - hon uteblev. Hon ringde ganska uppgivet och sade att taxichauffören kört henne fel, han hade kört till något stort hus och vi var ju i en villa, sade hon bestämt. Vi är inte i en villa, men grannkliniken ett stenkast bort (andra åkommor) har varit i en villa. Den lilla damen uppgav att hon åkt taxi i en timmes tid runt den lilla staden för en summa av 600 kronor.

Gladan var inte glad. Gladan ringde den lilla stadens tvenne taxibolag och fick höra att den lilla damen beställt taxi hos båda bolag, men faktiskt bara åkt med en av taxibilarna. Hon skulle till tandläkaren, sade hon. Vi är ju alltså en kiropraktorklinik. Men gatuadressen var rätt! Konstigt nog var huset på rätt adress fel... *suck* Visst är det viss komik i detta, men också oerhört mycket förtvivlan.

Gladan ringde stadens anhöriggrupp och fick numret till den lilla stadens hemtjänstgrupp för dementa. Berättade om situationen och undrade om de kände till denna dam. Jodå, hon fanns med på deras karta.

Dessa människor är ju änglar som sliter något alldeles vansinnigt med att hjälpa 98 behövande personer i timmen. Minst. Tänk på det nästa gång du klagar på skatten eller funderar på hur din ålderdom skall bli. Räkna antingen med att ta hand om gamla mamma/pappa själv eller hoppas på dina barns/anhörigas goda hjärta, om du inte vill spendera dagen med att åka taxi för 600 kronor. Det kan mycket väl vara en tiondel av din pension som går åt på en sådan utfärd. Och månaden har i genomsnitt 30 dagar. Det kommer du förmodligen fortfarande att minnas, även om du blir dement.

Hur som helst - den lilla damen gav sig inte, för hon hade ont. Ont är inget man glömmer, för det gör sig banne mig påmint. Hon fick ny tid till igår, personal från hemtjänsten skulle eskortera. Damen drabbas av annan åkomma när taxin kommer, tiden blir inställd.

Damen ringer idag, har ytterst fragmentariska minnesbilder av veckans tidbokningshändelser. Jag fick säga att tid inte fanns idag, vilket var lika sant som att solen gick upp även denna dag. Nu var damen ledsen, mycket ledsen. Vi avslutade samtalet, sedan ringde hon igen. Efter mycket inre debatterande med mig själv, bokade jag in den lilla damen på måndag och kontaktade hennes hemtjänstgrupp. De skall eskortera henne på måndag. Sedan ringde damen två gånger till, en gång för att höra om tiden var bokad och ännu en för att höra om hon hade ringt och bokat av den...

Skall vi hålla tummarna för den lilla damen, som på sitt sätt är en hjältinna i sitt eget universum?