Känner mig synnerligen asocial idag. Det dök upp en medryttare här i Paradiset idag som jag aldrig träffat. Den normala Gladan hade gått ut och socialiserat, nosat närmare på personen och tjattrat på.

Dagens Glada flyr upp på kammaren, som om hon inte hade fått någon uppfostran över huvud taget (vilket hon faktiskt har). Folk, folk, folk! Överallt folk! Här i Paradiset brukar vi vara max 3 personer - nu plötsligt 4! *flyktalarm*

Kan väl bli lite för mycket ibland, även en Glada kan behöva landa. Visst, jag är en person som verkligen behöver och uppskattar min egentid. Men samtidigt är jag en vansinningt social person som egentligen velat ha man och 10 - ja, faktiskt TIO - barn.

Få ihop det, den som kan. Jag kan det inte och det är så att säga mitt jobb att få det att stämma...

Så avskyvärt trött var jag i morse att jag inte ens orkade laga kaffe. Tänkte i min dimmiga hjärna att om jag lät bli så kunde jag säkert slumra lättare på tåget. Jag är en sådan person som inte riktigt officiellt vaknar utan kaffe.

Sagt och gjort. Slumrade något på tåget, men satt mest och retade mig på allt strul som Skånetrafiken har just nu. Väl på jobbet satte jag på kaffe, vad annars?

Den ene av våra två kiropraktorer arbetar inte hos oss idag, han är på en annan klinik. Han är en STOR kaffedrickare!! Cirka 3 deciliter kaffe åt gången, flera gånger om dagen. Den andre kiropraktorn dricker te - jag tänker inte ens berätta hur mycket, för ni kommer aldrig att tro mig.

Kaffekiropraktorn har en särskild jättemugg för ändamålet, en i lera med motiv som ser ut som uråldriga grottmålningar. Kaffekiropraktorn bodde många år i USA och muggen är ett minne därifrån, förmodligen något indianarbete. Denna mugg är som en förlängning av honom, en symbol för hans kaffebehov.

I morse stod den i fönsterkarmen till hans rum och jag såg den inte när jag skulle öppna fönstret för att vädra...

Muggen is no more. Kaffe var det också i den. Inte mycket, men nog för att ställa till det. Det känns som om jag har mördat ett av hans barn. Jag har mms:at en bild på tragedin och avvaktar nu hans tårar...

Det är bara att inse: kaffe är en farlig drog. Kan inte leva med den, kan inte leva utan den. Drick, och du blir fördömd. Drick inte, och både du och din omvärld blir fördömd. ;-/

Så fort jag kommer på ett dussin låtar som jag vill leta upp SAMT ladda upp ett litet mysklipp på katten Mjaukob - då kommer man inte in på webbplatseeeeennn. *frustrerad*

De måste ha rekord i "uppdateringar". *suck*

Slet åt mig en pocket av Anna Jansson som var tillgänglig: Inte ens det förflutna. Gotska Sandön, sjukskrivna kvinnor på överlevnadskurs i tveksam organisation sponsrad av Försäkringskassan - det lät riktigt intressant att placera en deckare i den miljön.

Det var det inte. Kunde faktiskt inte bli mer fel. Har läst en annan Anna Jansson om hennes poliskvinna Maria Wern, den var både bra och habilt skriven.

Denna var usel. Så usel att jag efter halva boken slängde den ifrån mig. Då har det fortfarande inte hänt mycket av intresse. Det som förmodas vara intressant är bara taffligt. Jansson verkar rent ut sagt tycka illa om de personer hon beskriver. På så sätt blir det lite intressant, för det kryper verkligen i skinnet.

Det kunde varit tragiskt i Norénproportioner, för precis alla mår bottendåligt. Svenskt medelålders elände i pyramidabel storlek! Men istället sitter man och skruvar på sig. Och varför dör ingen?? Eller jo: en har dött. Men var det mord? Men när kvinnorna väl är på ön och är enormt jobbiga, då vill man ta ihjäl hela bunten. Maria Wern också.

När jag kastade boken ifrån mig, hade fortfarande ingen dött. Jag hade dock mina aningar om vad som skulle hända, så jag kollade i slutet av boken. Jodå, mycket riktigt. I stort sett som jag trodde. Hur illa är inte det?

Men jag hävdar fortfarande att upplägget var intressant, eller kunde varit det. Och nu är det förbrukat för ett bra tag framöver. Attans också. ;-)

Jaha. Idag får man se fram emot kaffepauserna, om de kommer. Lång dag. Det kunde varit värre, jag kunde ha kört på ett vildsvin. Sovit har jag. Så det är inte där skon klämmer.

Det kommer säkert bättre dagar. Får pigga upp mig med en riktig fräckis!!! Mitt på blanka tisdagsmorgonen! ;-)

Den ansvariga på företaget som jag jagat ringer inte tillbaka. Byråkraten ringer inte tillbaka. Administratören hos hyresvärden ringer inte tillbaka. Snart skall samtliga de tre gå på semester. Det står still. Tur att man har annat att sysselsätta sig med i den kvava värmen. ;-/

Det ringer mycket, men tider finns inte förrän i slutet av veckan. Måndag mitt i sommaren... *suck*

Uuuujjj, det var kvvvaaaavt ute! Puh!

Och alla turister och alla pensionärer och alla barnfamiljer och alla andra lediga har vaknat och skall handla precis just NU.

Hallå, tänk på oss som håller igång Sverige när ni går och lullar runt! Håll er från affären mellan 11-14! >;-)

Avundsjuk, jag? Oh nej, jag har det toppenskönt på kontoret ju. Nästan lika kvavt inne som ute. *gruff*

Den ene kiropraktorn är på semester och den andre fullbokad. Många som ringer och de flesta får man göra besviken. Det är inte kul. :-(

Är det någon som vet hur man klonar folk snabbt? Kan då klona kiropraktorn och två kopior av mig själv som gör jobbet dessutom. Så kan man sitta ute och njuta vid havet denna varma dag...