Var på ICA igår, en affär nära mitt jobb där alla som arbetar är toppentrevliga. De kan ju inte hjälpa vilka arbetsmoment de måste utföra...

För vad gör ICA numera? En massa skyltar som det står SUPER på. SUPERfina tomater etc. Sedan ett högt pris efter det.

Nu har de satt upp gula ballonger där det påstås att de sänker priset på hundratals varor.

Kaffet är inte ett av de varorna, det kostar nu över 30 kr/paketet. Nu är inte kaffe i sig en vara som ruinerar, och kan lite av pengarna komma till de som faktiskt odlar kaffet, betalar jag gärna.

Fast min favoritdryck, fläderblom, har de sänkt priset på. 1,50 kr, minsann. Allt annat har de höjt. Mer än 1,50 kr allt som allt.

Mig lurar ni inte. Inte mer än en gång iallafall. Per dag.

...är det någon som vill sälja en majblomma till mig!?!

Varenda år, samma sak. Om jag LYCKAS springa ihop med en majblommeunge, så skall sagda unge "hem å äta" så fort jag frågar: "Får jag köpa en majblomma!?"

Ingen säljer i mitt kvarter, åtminstone inte när jag är hemma. I fjol förbarmade sig en väninna och gav en krans till mig. "Varsågod, här har du en krans," sade hon. "Skall du inte begrava mig först?" frågande jag, men svalde förtreten av ren tacksamhet. Trots att det nästan var juni månad.

Såg en unge på Triangeln idag. Hon hade pins! Vill ha en pin! Blomman matchar ju till och med min nya sjal! Hallå! Sälj en blomma till den desperata tanten! Hallå!! HALL-

Nähä. Hämtad av mamma innan jag hann fram. Behåll dina sabla blommor då, ungjä- nej, fy så säger man inte!

Okej, barn. Skyll inte på mig. >;-)

Ännu mer Ystad, sedan går jag och lägger mig. En viss herre, av media kallad Gryningspyromanen, är åter ute ur fängelset.

Inga pyromandåd i den stil han misstänks för har skett sedan han gick i fängelse i vintras. Kanske blir det en Lång, het sommar.

Andra blogginlägg om detta.

Ett citat:

"Visste du att de som arbetar inom skolan, vården
och omsorgen är 100.000 färre nu än vad de var
1990? Att 250 fritidsgårdar har försvunnit och att
450.000 grundskoleelever saknar bemannat
skolbibliotek? Att vi nu har 8 procent färre lärare
än 1991, och att elevernas skolprestationer har
försämrats i samma takt?"

Så säger Gustav Fridolin i intervjun som DN publicerade den 3 april. Han blev arbetslös politiker och arbetar nu som folkskolelärare och journalist.

Fridolin har alltid hållit ögonen på sådan statistik. Nu har han skrivit boken "Blåsta!", där han beskriver 80-talisternas utsatthet.

I morse hörde jag honom på Radio P4 Kristianstad, han kommer från den regionen (Vittsjö). Avslappnat men initierat och engagerat berättar han om sina erfarenheter och intryck.

Han berättar att varje utslagen medborgare kostar 12,5 miljoner. Att det kostar mer att hålla lärare och vårdfolk arbetslösa än att låta dem arbeta som lärare och vårdfolk. Och hur mycket lärare och vårdfolk verkligen behövs på arbetsmarknaden, inte hemma med A-kassa.

Han undrar stillsamt om en person mitt i karriären med åldrig förälder på äldreboende och barn i skolan blir gladare av att få 1 200 kr extra i plånboken varje månad, när det innebär neddragningar som de där 1 200 kr aldrig kan täcka upp för.

Han menar att 80-talisternas påstådda oförmåga att ordna jobb och boende görs till individuella misslyckanden, i stil med "Varför väljer du att vara arbetslös? Varför väljer du inte något annat?". Ungefär som Marie Antoinette och bakelserna.

Problemet är egentligen samhällsomfattande och måste ses som ett sådant. Otrygg arbetsmarknad gör det svårare att etablera sig, få lån till boende och bilda familj. Konstigare än så är det inte. Om vi inte skall gå 150 år tillbaka i tiden och åter börja bo i generationsboende, då måste något hända.

Nu kom domen i Pirate Bay-målet. 1 års fängelse och flera miljoner i skadestånd. Får en knarklangare lika mycket? Domarna kommer att överklagas.

Skånetrafiken är min längsta, pågående dagliga relation. Bara det får en att vilja emigrera. På sistone har vår relation varit haltande; jag känner mig sviken så fort det strular på rälsen mellan Malmö-Lund. Inte min vanliga färdväg, men alla förhållanden behöver ju omväxling. Men man lär sig hata Pågatågen. Inte bra. Åker mycket Pågatåg.

Det är pest att resa med Pågatåg mellan Malmö och Lund nu. Allt skall bli bättre: fler och nya spår, tåg, perronger och allt annat som andas "allt-blir bättre-sedan". Som en utdragen renovering som tar kol på ett hyfsat lyckat förhållande där man inte längre orkar leva på löften utan blir absolut gaaaalen av att bo i byggröran.

10 minuter stilla på spåret på väg in till Lund. 20 minuter. 30. 45. Släpp ut mig! Jag går resten! Jag liftar! Vad som helst! Release me!!! Det kryper innanför mitt skinn!

Nådde Paradiset till sist. Hade lovat köpa godis till Härskarinnans syskonbarn. Lovade köpa myyyycket, så att det skulle räcka även till oss tre vuxna. Ett helt kilo blev det... I en pappåse som lades i en plastpåse... Som rullade ifrån mig, eftersom jag glömde den på anslutningsbussen...

AAAAAAARRRRRRGGGHHH!!!

Jag befann mig då i den lilla gudsförglömda kommunorten och i det läget förstod jag hur vandalerna måste ha känt det; vore inte denna plats mycket bättre i utplattat format? Som en dammig, rykande ruinhög?

På ett sätt är jag lite stolt: det var ett kilo GODIS jag glömde. Inte tomater, ost, bananer eller så. Nä, påskgodis. Det hade aldrig hänt förr i världen. Och någonstans på sin väg norrut har denna påse hittats av någon lycklig jäää... själ. Väl bekomme. Snaska på. Vräk i er bara. Gapa, ÄT! Jag é int bitter.

När en god vän lider, lider jag. När någon skadar min vän, vill jag ta till vapen. Min röst och min vassa tunga har alltid varit mina bästa vapen.

Men man kan inte alltid. Då sitter man i buren och tungan är som ett rakblad mot min egen gom. Orden ryter inombords men får inte komma ut.

*GROWL*

Hinner egentligen inte blogga, men måste ändå få in några rader av sorg och sympati för människorna i jordbävningsdrabbade L'Aquila öster om Rom i Italien. 90 döda än så länge... :-( Italien är ju ett drabbat land som även har aktiva vulkaner.

I Neapelbuktens område, söder om Rom, lever människor i skuggan av vulkanen Vesuvius. Frågan är inte OM utan NÄR vulkanen kommer att skapa stor förödelse. De har samma förutsättningar som människorna i San Fransisco på USA:s västkust. Det lilla Skåneskalvet i december är inte ens en västanfläkt i jämförelse.

Har alltid velat besöka Neapelbukten med omgivningar. Borde nog skynda mig. Känns hemskt att tänka så. Nåja, en hel del Skånekuster är ju också i faraozonen för naturens krafter. Fast det blir nog en mer utdragen dramatik...