Klipp: Ett Herrans Liv (The Vicar of Dibley) med Dawn French som den kvinnliga prästen som inte bryr sig om vad präster eventuellt får eller inte får. ;-D

Sydsvenskan skriver om församlingar i Omkretsen. Sydsvenskan är en Malmö/Lund-tidning, så Omkretsen täcker omkring sydvästra Skåne.

Församlingar över hela Sverige har arbetsmiljöproblem, knappast någon överraskning. Men de församlingar som på olika sätt tagit tag i problemen kommer till liknande slutsatser: snällhetskulturen inom kyrkan gör att de anställda sopar problemen under mattan. Jag har bloggat om något liknande innan.

Man känner igen det. Har varit körsångare i några församlingar runt om i Skåne. En del av de som är med i reportagen har man sett förut. Och hört en del om. Men, som sagt: ingen har rätt att döma. Däremot har man rätt att säga ifrån och påpeka att problem finns. Inte bara rätt till det: man har ett ansvar.

Bättre att sopa rent och vara beredd på att många blir sårade. Det gör ont när gammalt skräp skall fram. Men det är nödvändigt.

Ett lyckat exempel är enligt reportagen församlingen i Bjärred. Kvinnodominerad, men de som arbetar där framhåller att det viktiga är kompetens och samarbetsförmåga.

Kyrkoherden i Bjärred, Eva Landberg, ser var hon behövs och rycker in. Tar disken, om det behövs. Beröms av sina kollegor, som säger:

"– Det är suveränt här. Jag har jobbat här av och till i
tolv år. Eva är tydlig med vad hon vill, samtidigt som
hon ger oss fria tyglar att utveckla våra egna tjänster,
säger Anna Kristiansson."

Eva säger vidare:

"Eva Landberg menar att det är självklart att delegera.

– Jag gillar att ge ansvar till personalen.

Hon nämner ytterligare några rättesnören: Rättvisa.
Allas lika värde. Och så måste en kyrkoherde gilla sitt
jobb. I uppdraget ingår det flera arbetsuppgifter som
en komminister inte behöver lägga alls lika mycket tid
på. Det stavas administration.

– Man lämnar en bit av prästerskapet när man blir
kyrkoherde. Vi har inte lika många administrativa
tjänster i församlingen längre. Kyrkoherden måste
göra det, och gilla det, säger Eva Landberg."

Vid frågan om hur församlingen ser ut om fem år:

"Då har vi fyra kyrkor som behöver repareras. Jag
satsar hellre på verksamheten och levande människor
än underhåller döda hus."

Just det. Människor, inte byggnader/status. Rättvisa, lika värde, delegation. Lär er, chefer inom alla sektioner. Detta handlar varken om kön, religion eller snällhet. Bra eller dåligt ledarskap, det är den stora skillnaden.

 

kastrullis

3 januari 2009 00:57

Jag absolut älskar älskar älskar Vicar of Dibley..... //U

http://kastrullapan

 

GladaKatarina

3 januari 2009 09:57

Ullis, du är en klippa! VoD är en av mina absoluta favoriter! "No-no-no-no-yes." Och Dawn French är helt fantastisk! :-D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har gjort nya inlägg på min reseblogg, fyra inlägg från London! Ett besök i the Temple Church, en båttur på Themsen, en lång rundvandring med fokus på Trafalgar Square och en utflykt till Camden Town med ännu en lång promenad längs Regent's Canal...

Från och med den 1 december kommer jag inte längre att vara skriven i mitt älskade Malmö. Som tur är flyttar jag inte längre än till grannkommunen Svedala - orten som finns på riktigt, ja! Eftersom jag pendlar från Limhamn via Centralen och ända fram...

Hejsan sötnosar!   Jag har saknat er med! Gör det fortfarande! Det händer lite på resebloggen just nu, hälsa på så blir jag ännu gladare!    Jag har bloggeri och sociala medier som en del av mitt jobb nu, men allt hinns inte med.    Annar...

Det är nästan ett år sedan och midsommarbilderna fungerar ju fortfarande - vilken tur!    Glad skulle bloggen vara, det har varit lite si och så med det. Ibland är det bättre att vara... en smula ilsken, då händer det saker.    Denna sommar, ...

  Mamma Elsa skulle fyllt 85 år idag, det är drygt 21 år sedan hon dog. Varje jämna år skulle mina föräldrar fyllt jämnt, det skilde 15 år mellan dem. (Se tidigare inlägg i juni om min pappas 100-årsdag.)   Jag skulle skrivit om henne, men h...