Ibland är det ruggigt kul med citat, men detta är lite svåröversatt. Hehehehehe!!!

Outside of a dog, a book is man's best friend. Inside of
a dog it's too dark to read.

Groucho Marx

Jobbdatorn på kliniken har fått nytt tangentbord! Skåda denna skönhet! Det är ett Microsoft Comfort Curve 2000 v1.0 med danska tangenter! Tjusigt och ergonomiskt; mjukt att skriva med! :-)

Försökte använda dessa tangenter, men lite forskning talade om att de styrs efter datorns språkinställningar. Med andra ord: ställer jag om datorn till danska, då går de danska tangenterna igång. Tror att chefen blir lite besviken, faktiskt. Tror jag får lära honom lite gammaldags ASCII-kod.

Alt och 155 på siffertangenterna till höger blir ø

Alt och 157 på siffertangenterna till höger blir Ø

Alt och 145 på siffertangenterna till höger blir æ

Alt och 146 på siffertangenterna till höger blir Æ

Det blir nog enklare i längden, istället för att göra hela datorn dansk. 8-) Javel, mand!

Nu sänker sig mörkret över Paradiset. Snart skall jag hem igen. Det har varit en givande helg, har öppnat munnen och satt ord på en del saker som funnits inom mig på sistone. Det tar sin tid, det där. Inte ens bloggen får veta för mycket. Saker och ting, som till exempel vad jag verkligen vill, måste få "bakas klart" inom mig innan jag säger det. Det är svårt med drömmar. Även en Glada kan vara rädd för att flyga ibland.

Förutom god matlagning och sköna utevistelser i vintelandskapet, har Damen i Huset och jag njutit av DVD-tittande: The Queen med Helen Mirren i huvudrollen igår. Jag hade sett den innan och kan varmt - varmt! - rekommendera den. Visste att den skulle vara bra innan jag såg den. Den är ännu bättre!

Och vi såg North & South och njöt i fulla drag! Vi har samma smak för "Period Drama", även om vi inte gillar samma typ av män. Jag får med andra ord ha Richard Armitage för mig själv - i allafall från henne. ;-) Vi suckade, snyftade och skrattade tillsammans på alla de rätta ställena.

Om ni tror att det är främst romantiken som lockar, så skall ni veta att det är ett trovärdigt skådespel om människors relationsdynamik som är det som håller intresset kvar. Det behöver inte bli Norén-tungt för det. En del kan ändå sluta olyckligt, annat kan - tack och lov - sluta lyckligt.

Är det dessutom historiskt korrekt, lär man sig något nytt och värdefullt på kuppen. Helt i min smak! Fokus i North & South handlar om den framväxande bomullsindustrin och de motsättningar som finns dels mellan arbetare/ fabriksägare, men även mellan norra och södra England.

Dessutom motsättningar i familje- och kärleksrelationer, som grädde på moset om man så vill. Samt att utveckling och förändring är oundviklig och om hur vi tacklar detta på bästa sätt; inte minst genom att bygga broar och inte bränna skepp. En helgjuten berättelse och upplevelse. :-)

...nu har jag sett EN deltävling och Markoolio och Jennifer Brown, som var de enda jag stod ut med eller skrattade åt, gick inte ens vidare. Det är bra att veta att jag inte har någon smak i dessa sammanhang. En riktig lättnad, om sanningen skall fram. Har nu lämnat TV-soffan, tack och lov.

Systembolaget har en del ekologiskt i sitt sortiment, heder åt dem. Vill inte göra reklam eller på något sätt tala för en ökad alkoholkonsumtion, men ibland köpts och dricks det.

Har nu provat såväl rött som vitt Ecologica från Argentina. Helt OK "gröntjut"! Ta det nästa gång; lika välsmakande som något annat vin i en så bra prisklass, ekologiskt och rättvisemärkt. :-)

Den GLÖDER av värme in genom fönstret! Utanför är det gnistrande vitt och skogen bildar en skyddad mur runt detta Paradis. Gladan skall ut och sträcka på vingarna!!

Jaja, det blev faktiskt så att vi såg Skavlan på TV igår. Han är fantastiskt bra! Sett honom förr på dansk TV, tror jag. Damen i huset och jag konstaterade att vackra Bonnevie gjorde ett stort uppköp när hon fick ihop det med Skavlan istället för Persbrandt.

Damen i huset och jag har stor antipati mot skådespelare med, som vi kallar, "kalla fiskögon". Persbrandt har sådana. Alla skådisarna i Dangerous Liaisons har det: Glenn Close, John Malkovitch, Uma Thurman och Michelle Pfeiffer. (Dock inte Keanu Reeves.) Många älskar den sortens ögon, men inte vi. Däremot har Armitage vackert grönblåa ögon som lyser av värme när... *tyst, Gladan*

Men vad vi verkligen gillade, förutom Skavlans förmåga att få fram det bästa hos sina intervjuoffer ;-) var att såväl Bildt som Guillou tack och lov (vi sade det innan de själv sade det) slipat av sina värsta kantigheter med åren. Två hyperintelligenta män som idag har en avsevärt större självdistans. Inga sura miner, inga "nu går jag" mitt i intervjun. Inget onödigt "nu-tar-jag-detta-djupt-personligt". Det bästa i deras personligheter lyser istället igenom: humor och värme tillsammans med intelligensen. Härligt!

Så bläddrade jag lite i tidningen Tara, som damen i huset prenumererar på. De lyfte fram fördelarna med den medelålders mannen och hade en snabbintervju med Jonas Gardell - till och med han har lite mindre vassa kanter mad åren, jodå det har han faktiskt! Han fick frågan om vad som är det bästa med såväl medelålders män som kvinnor.

Hur som helst, en trevlig människa är en trevlig människa, oavsett ålder. Vad vi än tror, så förändras vi dock en smula. Vi utvecklas, om vi har tur! Allt omkring oss påverkar, det är upp till oss hur vi tar in det, bearbetar det och sedan använder oss av det. Dessa erfarenheter behöver inte förändra oss i grunden, men ger oss ett vidare synfält och kloka insikter.

Vad jag i detta sammanhang insåg var att jag helt enkelt tycker att det känns hur bra som helst att fylla 40 till sensommaren. Visst grubblar jag på eventuell fest (var? när? har jag råd??), men själva siffran - 40 - är jämn och vacker. En bra ålder.

Hade jag trott att mitt liv skulle vara så här när jag blev 40? Verkligen inte. Är jag nöjd med vad jag åstadkommit? Verkligen inte. Känner jag mig misslyckad? Verkligen inte.

Men varför skulle jag? Livet skall ju aldrig bli fixt och färdigt, då stannar man ju av! Och det skulle jag vara rädd för!

"A rolling stone gathers no moss" säger engelsmännen. En rullande sten samlar ingen mossa. Nåja, lite grön mossa kan ju vara dekorativt, men man behöver ju inte växa fast på samma plats och helt gömma sig i den. Man kan bo på samma plats i hela sitt liv och ens inre utveckling kan vara minst lika rik och varierande - eller mer! - än hos en person som reser jorden runt flera gånger.

Någonstans i det hela finns vars och ens personliga lagom och, med tiden, mindre kantiga personlighet. Även om en del sidor förmodligen bara blir värre med tiden, mwahahahaha... ;-)

De har ju TV här i Paradiset, så Gladan har faktiskt sett På Spåret ikväll. Filip och Fredrik åkte ut. HA! Det blir ändå ingen större dramatik i finalen, Johan Wester lär ta hem spelet igen. I like it! ;-) Fast, det är klart: om han (och Lisa Syrén, som faktiskt också får ett ord med i laget) förlorar så är även det en smula intressant. Inte fullt så förutsägbart.

Läser på kompisbloggar at det ses på Let's Dance. En skrev att han sett en rumpa (Linda Bagges) som var intressant, misstänkt bar var denna rumpa. Den såg jag på en löpsedel. Då tänkte jag: "Aldrig mer Let's Dance!" Är så TRÖTT på allt tjat om troschocker!! Nu blir det INGA-trosorchocken! NNNEEEEJJ! Det är nooooog!

Men om jag inte aktar mig så lär jag se delfinalen på Melodifestivalen imorgon, om inte annat får jag se vad allt röstbråk handlar om. Tänkte förra veckan vad sköööönt det var att slippa. Fast lite kul är det ju. Man skall aldrig säga aldrig. ;-)

Om inte annat får man stämma in i den klagokör som älskar att häckla dessa företeelser, det är lätt att ta några elaka, enkla poänger på sådant. Men egentligen tycker jag att det är lågt. (Men inte så lågt som - NEJ! Säg det inte!! Inte reklamcitat! Jag tittar ju inte på TV! Nästan.)

Hur som helst: den ena delen av världen kan inte förstå den andra delens nöjen, som Jane Austen sade. Så kan man få lite roligt framför TV:n, oavsett vad det är och i vilket sällskap, så är det ju få saker som är trevligare.

Så det kan säkert bli lite Melodifestival imorgon. Med nöje. ;-)