Denna klättring ombord var en baggis, puh! Riktigt skönt att vara tillbaka och ha ofast mark under fötterna! :-)

Att åka med sjöräddningens lilla snabba båt var mycket kul, vi såg många avundsamma blickar i land. Lite speciellt att kliva iland från sjösidan under sådana former. :-)

Alltid trångt och varmt i Kivik, både sommar och höst. Man kan undra hur länge Äppelmarknaden över huvud taget får plats nere i hamnen?

Mitt första besök på Äppelmarknaden var andra året den hölls: några stånd, några hundra människor... Mycket lagom och njutbart. Nu känns det som om det bara är en tidsfråga innan även denna marknad måste gå av stapeln på den stora marknadsplatsen norr om Kivik. ;-)

Jag villar iväg från mitt sällskap, går över hela marknaden snabbt som ögat och köper lite marknadskonfekt. Går sedan på besök hos de andra eskaderskeppen samt återfinner mitt sällskap. Får veta att jag missat en god öl på Buhre's. Något säger mig att det blir tillfälle till fler öl en dag som denna.

På land i Kivik, full fart på Äppelmarknaden, som har publikrekord! Annelie Rydé sjunger så det dånar!

Äppeltavlan, alltid gjord av Emma Karp Lundström och innan dess av hennes nu avlidne fader, krävde i år 35 000 äpplen och 70 000 spik. Man ser baksidan av tavlan en bra bit ut till havs.

Mycket vacker!

Det är lågvatten i alla hamnar och Helene är för djupgående för Kiviks hamn just nu. Vi kommer därför att ankra på redden. De tre andra kommer att ankra i hamnen jämsides, på så vis kan man gå mellan skeppen.

Men vi får också gå iland! Manskapet ombord har goda kontakter med sjöräddningen i Kivik, som kommer att hämta oss i en käck och snabb liten farkost; Rescue Sparbanken Syd!

Då skall man bara se till och klätta över relingen... Det blir det värsta av allt! Har svårt för sådant. Men det fixar sig! Jag backar nästan ur först, tar en paus och andas, blir tillräckligt arg på mig själv för att ta itu med problemet, klättrar bättre och får ta en god matros i hand den sista biten. Tycker inte om att vara på en höjd utan att hålla i något, men man får lära sig och lita på sina goda medmänniskor. :-)

Man lär sig. ;-)

Vi har tidvis ingen vind alls, så det skepp som tillfälligtvis HAR vind, lyckas tillfälligt segla om ett annat. Hoppet har dock seglat iväg från oss andra tre skepp sedan länge, det skeppet är litet och lätt samt hissade sina toppsegel tidigt.

Våra toppsegel är inte ens uppe. Helene är det största och starkaste, men tar det lugnt och njutbart. :-)

Må bästa skepp göra den bästa insatsen efter bästa förmåga och bästa förutsättningar. ;-)

Sarpen af Simrishamn, en galeasriggad skuta som drivs av scouterna. Vi seglar eskader med detta samt Hoppet och Klara Marie.

Helene, som jag är ombord på, är också en galeas.