Mycket ändras efter hand som man blir äldre, det vet man ju. Och märker. Känsloreaktioner är en sak som ändras, det trodde jag inte.

Jag kan höra en upprörande eller glädjande sak och tänka "Jaha". Så går timmarna. Bit för bit inser jag reaktionen på det jag hört; glad, ledsen, arg. Det tar längre tid, når en djupare plats. Sårar mer eller värmer mer.

Lika mycket svårväckt som svårsomnad igen.

Solbad, pooldopp, släkt och vänner, god mat. Solnedgång, åktur, samtal. Shoppingmässa, vackra saker, intryck. Härligt.

Men. Försommarkonsert i Svedala kyrka. Där finns hänryckningen.

Den kommer så sakteliga av en blanding av klassiskt och modernt, skönsång och gospel. Nyskriven melodi om blommande vallmo som man aldrig vill skall ta slut. Efteråt är själen lugn och fylld till bredden. Mina steg och min själ hoppar hage på vägen hem.

Lek med tvååring från barnpool till sandlåda. Kel med djur. Nytt avsnitt av Robin Hood (säsong 3) med Richard Armitage som Gisborne i en otroligt gripande scen där han verkligen kommer till sin rätt! Hänryckning coh extas. ;-)

Och nu slår flädern ut! Hylle på skånska! Min favoritblomma...

En lugn fredag på jobbet. Som en dröm. Det har varit en mycket tuff vecka. Blir en hektisk helg. Stormens öga här och nu? Vi får väl se.

Blåregnet vid jobbet är en njutning för ögat...

Tillägg: ser att blåregnet väckte frågor. :-) Blåregn är av släktet Wisteria. (Wisteria Lane i Desperate Housewifes = Blåregnsgatan!)

Precis som gullregnet är ärtbaljorna giftiga. I Sverige får man nog betrakta blåregnet som en typisk zon 1-växt, den klarar sig bra i Skånes varmare delar och längs kusterna på öst-väst-sidan samt Öland (Mita?) och Gotland - tror jag, iallafall.

I Skåne syns den tämligen mycket, men är en ganska exklusiv klätterväxt som behöver de bästa växtförhållandena.

Talet 13 dök upp 3 gånger. Sedan talet 666. Började undra om det var dags att binda ihop långa skohornet med en galje och använda det som ett nöd-krucifix.

Huve-buve-huvva vilken huvudvärk! Sedan kom åskan.

Och på bussgolvet låg en enkrona. Det uppvägde lite! Expediten på ICA tyckte att jag skulle köpa en Harry Boy, men jag fattade inte vad hon menade. Lotto, då? sade hon. 117 miljoner i potten.

Jag vågade inte. Med så motsägelsefulla omen som idag, skulle det inte förvåna mig om jag på något sätt skulle bli tvungen att betala 117 miljoner till Svenska Spel. Har inte det på kontot just nu, jag har precis betalat hyran...

My brain really really hurts... Och alla har ont överallt.

Så har jag det, hur har ni det???

...att kampanjen på Malmö Central skall fungera. Det kommer att bli ännu mer trängsel nu; Citytunneln skall förbindas med Centralen "på riktigt" och en ny, stor glashall skall byggas som skall leda ner i underjorden.

Under tiden skall Malmöborna fostras till storstadsbor: hålla högertrafik på perrongerna, inte stå i dörrarna, röka på särskilda platser och låta avstigande tågresenarer gå av innan påstigande. Oj, vad jag hoppas att detta skall fungera.

...att politikerna i Lund börjar ta itu med bostadssituationen på riktigt och göra Ockupationsfestivaler onödiga. Att skicka en bataljon poliser på ungdomar är så fantastiskt onödigt. Politiker, gå ut från era trista kontor och prata med de som vill ha förändring. Jag hoppas ni skall sluta vara som en liten lort, som Astrid Lindgren sade.

...att tvisten om skandalfastigheten på Rosengård som förvaltas av Newsec skall få en lösning. Kåken är en ruin. Newsec vill höja hyrorna med 3%. Hyresnämnden har föreslagit att Newsec skall sänka hyrorna med 17%. Kan girigheten få ett tydligare ansikte? Jag hoppas inte det! Detta räcker mer än väl.

En kort vecka igen! Man lyckas ju aldrig skaka av sig den där känslan av att känna sig arbetsskygg. Och när man jobbar är det så mycket att ta itu med. Vad vill alla människor? ;-)

Den ene behandlaren är borta, den andre jobbar måndag, tisdag och onsdag. Lugnare, med andra ord, bortsett från att man måste göra många människor besvikna. Inga tider, ordinarie behandlaren borta... Man kan inte ordna allt. Inte klona folk, inte trolla med knäna hur mycket som helst.

Men solen skiner igen! Blåsten har lugnat ner sig betydligt. Potatisgratängen var god. Telefonrushen har lagt sig. Kaffet blev gott. Folk är trevliga. Nu kan Richard Armitage får knalla in på sina långa ben precis när som helst... *Gladan drömmer*