I fredags morse frös två tåg fast på Österlen, vid Gärsnäs nära Simrishamn. Idag - IDAG - lyckades de få loss dem. Det fick smälta loss tågen med tio värmeaggragat, ett lok på 50 ton lyckades inte rubba dem ur fläcken. Här talar vi bottenfryst.

Åker med dessa eländiga P(l)ågatåg vareviga dag, de är 25 år gamla. Nya är på väg - de har bara blivit försenade. Ett nytt tåg lär rulla omkring på de skånska spåren. Det har jag aldrig sett. Egentligen betvivlar jag starkt dess existens. Ser fram emot att bli motbevisad, ju förr desto bättre.

Fick frågan om jag hade bloggtorka, vilket är förståeligt. Så är det inte. Catten skojade en gång om att jag nog hade mina nätsynder och visst är det så.

Det är hektiskt på kurserna och på kliniken är det som vanligt full rulle. Mitt i allt detta blev jag återfunnen av ett gammalt kompisgäng, jag skrev om det för en vecka sedan. Två väninnor från Österrike, en från Slovenien och en från Danmark! Tack vare Facebook, denna nätsynd. Det är en enorm glädje! Jag har inte hämtat mig än. :-D

Den ena österrikiskan fick med mig på Twitter! Där har jag sedan innan en väninna från Kentucky, hon och jag är verkligen involverade i gemensamma nätsynder. Denna vecka drog hon och jag igång en liten nätcommunity, nu är både hon och jag moderator där. Jag har gjort sådant förr men då via e-post. Det är jättekul! Lite tidskrävande, så klart... 8-) Vad annars?

Så visst... ett rikt socialt liv på sociala nätverk. Å andra sidan är kassan vääääldigt skral just nu och vädret sätter ofta effektiva käppar i hjulet för ett socialt liv av den vanliga sorten. Så det tar inte emot att sitta framför datorn, direkt, inte när det är så mycket KUL som väntar! :-D

Innan ni tror att jag försoffas helt kan jag berätta att jag emellanåt försöker mig på yoga där hemma. Ont, det gör ont. Men det blir säkert effekter så småningom. Heh.

Tack, Skånepågen! Man ska ange 7 saker som kanske inte är känt om mig. Eventuellt.

Nu skall vi se...

1. Jag hade föräldrar som var med i en dansbandsgrupp.

2. Jag var blyg som barn och tonåring.

3. Jag har storlek 41 i de flesta skor.

4. Jag hatar att höra "skulle inte du...?" när jag sagt att jag skulle vilja göra något speciellt... eventuellt. Saker måste få mogna.

5. Jag har haft fobi för jätteloka. Det är bättre nu, inte totalpanik längre. Så länge de inte växer i min närhet, så får det gå an.

6. Jag älskar gånggrifter. Arkeologiska monument gör mig toklycklig.

7. Jag pratar i sömnen. Det har hänt att jag ropat ut olämpligheter.

Jag skickar vidare till... den som är sugen! :-D

Strax efter klockan 8.00, när jag satt på jobbet, då kom snön till Ystad/Österlen. Den vräkte på ganska bra tills en kort paus vid 12.00 och fortsatte sedan lite halvhjärtat en stund. När jag lämnade kliniken strax efter 14.00 snöade det inte längre. Det fanns å andra sidan inga synliga vägar längre, bara bilspår och fotsteg. Jag fick leda cykeln till stationen och hade snö upp till knäna när jag kom fram. Perfekt pudersnö!

Jag skulle haft kursstart idag, digitalkamerakurs med enklare bildbehandling. Vi sköt upp det till nästa vecka av väderhumanitära skäl. Fick därför åka hem; jag erkänner att det kändes skönt. Och i Malmö? Det hade inte kommit en flinga! Jag erkänner att det kändes ännu skönare!

Det blev en runda på ICA istället. Jag gav upp och köpte nytt sköljmedel, trots att det gamla inte är slut. Men det jag har luktar obehagligt och ger mig klåda - trots att det är av varianten "Sensitive". Det GÖR en sensitive (=överkänslig) möjligen! Sniffade runt på sköljmedlen och alla luktade skumt eller överparfymerat. Det fick till sist bli en blå variant som luktade WC-anka. Att lukta nystädad toalett, kan det vara något? ;-P Snacka om attraktionskraft...

För ett par månader såldes kladdkaka i muffinsstorlek på kakavdelningen. Har inte sett dem sedan dess. Vad bra, det är ju inte nyttigt. Jävla dumma affär! Sorry, det är den tiden i månaden...

Utanför affären, i väntan på bussen, blev jag uppminglad av en äldre dam. Det var länge sedan sist, jag har saknat det. Verkar som om jag fortfarande har charmen, trots allt. Måste vara sköljmedlet. Hon var kul, hade bott i samma hus i femtio år. Vad bra, klämde jag till med artigt. Det höll hon inte med om. Hon hade hoppats att mannen skulle fått jobb någon annanstans så de hade kunnat flytta runt lite! Där ser man! Lustigt, själv har jag flyttat runt en del men velat bo på samma ställe. Livet, alltså.

Nä, om man skulle ta och prova det där sköljmedlet! Tjoho, tvättstugan! Se upp därnere! Nä, jag tänker inte dricka det. Så långt har det inte gått. ;-)

Oj oj, det började snöa strax efter 8.00 och lade av vid 12.00 Det blev en hel del centimeter av det. *suck* Vancouver kunde gärna fått det, tycker jag. Men plogbilarna kör inte så långt.

Om jag någonsin klagar över Facebook igen, så skall jag minnas denna dag. För idag blev jag återfunnen av två kära väninnor, den ena från Österrike och den andra från Slovenien!!! Vi lärde känna varandra på en community för Jane Austen-fantaster runt millennieskiftet.

Jag tappade kontakten med dem för några år senare i samband med separation, ekonomiskt sammanbrott, förlorad internetuppkoppling, flytt och andra katastrofer. Det var trista tider på alla sätt. Men det var då! Allt blir verkligen bättre - det BLIR det! :-D Lita på mig!!

Men jag hade aldrig vågat ta första steget, det kände jag inte att jag förtjänade. När jag i eftermiddags hade ett meddelande från österrikiskan i min inbox, då var det som om mitt hjärta exploderade. Efter några bytta meddelanden med henne och slovenskan fick jag helt enkelt logga ur, sitta ner och låta tårarna flöda ett slag.

Många minnen. Mycket undantryckt sorg. Många tuffa beslut i det förflutna. Det river i lite sår att minnas den tiden, men det gör gott. Sedan kommer de härliga minnena! Austenträffen i Wien 2001 - en sådan fantastisk resa! Helgen i Paris hos slovenskan och hennes sambo året efter! Alla mail, alla diskussioner, alla idéer och brainstormningar! Alla gapskratt!

Känner stor tacksamhet. Skulle kunna brista ut i Arja Saijonmaa och yla att

JAG VILL TACKA

LIIIIIIIIIIVEEEEET!!!!! :-D

Dansa naken i snön...? Nnnej, det blir en kopp varm choklad istället, medan jag lyssnar till den här sången. :-D Jag tror minsann att våren är på väg - trots allt!

Islandshästen Skyfaxí i vinterpäls.

Rudolf med röda mulen var här. Eller snarare rådjur, inte renar.

Avtryck av vildssvinsklövar kryllade det av!

Vägen och M.

  Fri sikt utan löv.

Karlarna i köket, god idé.

Rödis.

Spackligt värre.

Vackra golvet! Vitbetsad ask!

Vi befinner oss i ismonsterhajens gap. 

Den DÄR listen har jag skrapat av gammalt flugpappersklister
på, sedan sandpapprat alltihop tills det blev babylent. :-)

De gråa tapeterna täcker gammal strukturtapet, de skall målas så småningom.

Den spacklade väggen till höger igen. Den skall ha lister både
kors och tvärs, som "speglar".

Läget är... under kontroll?

Bänken är stängd för säsongen, öppnar åter Påskafton 2010. 

OK, jag kom hem på nattkröken och borde givetvis ha lagt mig. Jämten M, han-som-kan-allt, kör en omväg imorgon för att hämta upp mig så att vi kan bege oss till Paradiset och måla. Jag får dåligt samvete, men en norrlänning med stort hjärta bangar inte för en snöig omväg.

Och under kvällen befann jag mig på Tröls Jins Krog nära Nobeltorget för att höra sexiotalsmusik live. Dans blev det. Shake it, baby!

Men det hjälps inte. Kunde ändå inte låta bli att låta hjärnan simma iväg och gå loss på färgglädjen i Photoshop. Eh, oj. Nu blev det som det blev. För dagens namn är nämligen...

Om jag brister ut i sång så kan ju ändå varken ni eller Richard Armitage höra det genom cyberrymden, trösta er med det. ;-) Kolla benen i dom jeansen, jag tror jag svimmar...

OK, jag SKA gå och lägga mig!!