...börjar saker som jag letat efter sedan jul dyka upp så smått! Strumpor, viktigt kort med magnetremsa, ett presentkort från förra julen... Jaha ja, nu passar det att dyka upp; tufsiga och småsmutsiga. Var fanns ni när ni behövdes!? VA!! Vavavavavavavavava!?!!??

Men paketet som jag väntar på har inte kommit. Man beställer och skall betala postförskott. Man får ett mail på bekräftad beställning. Man får ett mail om leverans, där man kan följa var paketet är, en tjänst från Posten. Oj, Posten finns! Posten finns! Mitt paket är på väg till... en liten trevlig by på Österlen. Jag bor i Malmö, så långt västerut man kan komma.

Har inget emot Österlen, som ni säkert vet. Är ofta där. Jobbar i Ystad, är född där och har bott där - det är ju nära Österlen. Har haft saker magasinerade på Österlen. Har vänner och bekanta där. Men jag B-O-R inte där. Varför är mitt paket på väg dit?

Ringer posten. Fel paket, helt annat innehåll - och dessutom uthämtat. "Är inte detta mystiskt?" frågar jag Posten. "Myyyycket mysssstiskt," tycker den sympatiska och medkännande telefonkvinnan på Posten.

Man ringer de som skall leverera varan. Låååång telefonkö. Määääärkliga människor. Till sist en vänlig själ som lovar skicka en ny. Oh, vad jag blir glad!

Men nu är jag bekymrad... Tänk om det blir fel igen? Tänk om jag får två? "Vi tar kostnaden för den andra!" säger killen i telefon! Så snällt! Om det fungerar...

Detta var i onsdags. 2-3 arbetsdagar. Har paketet inte kommit på tisdag, blir jag smått desperat. Det händer inte ofta, faktiskt. Bara när man strular med mig på detta sätt, lovar, sviker, inte förklarar och inte ger besked om vad som gäller. (Där har ni ännu en anledning till varför jag är singel, by the way.)